Month: september, 2008

Myntkabinettet i Uppsala

Myntkabinettet i Uppsala har anor från 1600-talet. Den person som nu har tagit över stafettpinnen och skall förvalta kulturklenoderna heter Hendrik Mäkeler. Hendrik kommer från Niedersachsen i Tyskland och har främst studerat medeltida och modern historia, fornkunskap samt nordiska språk vid Kiels universitet..

Det är enormt kul att utställningarna och delar av mynt- och medaljsamlingarna nu är tillgängliga för allmänheten. Jag tror även att rätt man är på rätt plats. Hendrik ser redan hemmastad ut i lokalerna och ger gärna en guidad tur åt nyfikna besökare.

Här står Hendrik framför montern med medeltidsmynt vilket är hans expertområde.

Harald Nilsson som var 1:e antikvarie innan Hendrik tillträdde har lagt ner mycket möda på att skapa en trevlig atmosfär i museet. Vackra myntskåp och gedigna möbler gör att lokalen mycket väl kan användas för konferens och möten av universitetet.

  

Museet är väl värt ett besök. Om man vill kan man få en liten försmak på hemsidan där man även kan se bilder på många av de föremål som inte får plats i utställningarna.

Kartorna sålda

Så har Bondes kartor gått under klubban. Det totala utropet var 5,7 miljoner och summan av klubban landade på lite drygt 9,25 miljoner. Ganska bra budgivning där flera objekt gick för tredubbla utropet. Av de dyrare objekten märks Giovanni Battista Piranesis vyer över Rom som gick för 1,15 miljoner (utrop 500 000).

Den observante kunde även göra inköp med numismatisk anknytning. Det fanns bland annat en kartbok som avbildade medeltida penningar från olika områden i England. Det kanske trevligaste numismatiska exemplet är enligt mitt tycke en plansch över Hartzwaldgruvan.

 

Nr 3013 – HARZ. HOMANN HEIR S. Prospecte des Hartzwalds nebst accurater Vorstellung der auf selbigem gebräuchlichen Bergwerks-Machinen Ertz- und Praege-Arbeiten… Nuremberg (Homan[n]ischen Erben) n.d. (about 1737).

Tittar man i på bilden längst ner till höger på planschen ser man pågående präglingsarbete. Gruvan är en av Tysklands äldsta. Den togs i bruk omkring år 968 och var verksam ända fram till 1930. Man kan bara fantisera om hur många mynt och medaljer som präglats med metaller från berget med tanke på den långa verksamhetstiden. Nu finns där Tysklands äldsta gruvmuseum.

Utropspriset på planschen låg på 4 000 – 5 000 kronor. Klubbat pris blev 7 500 kronor, vilket med tanke på skick och proveniens får ses som högst överkomligt.

Första höstmötet

Så har hösten kommit, och det även till Uppsala. De flesta klubbar runt om i Sverige har troligtvis hållit sitt första klubbmöte för denna termin. I går kväll talade Ragnar Hedlund om mynten i det romerska Britannien på höstens första möte med Uppsalaklubben. Ragnar som disputerade med sin avhandling ”…achieved nothing worthy of memory” tidigare i år kan sina romare. Precis som Ragnar antagligen åsyftat drev diskussionen in på identitet. Såg den övre klassen i Britannien sig själva som romare eller britter? Hur ville de identifiera sig på mynten? Liknande frågeställningar kunde sedan appliceras på moderna tid. Ser vi oss som Uppsalabor, svenskar eller EU-medborgare?

Nästa möte här i Uppsala blir även det spännande. Då har Numismatiska klubben i Uppsala fått äran att sälja delar av Anders Frösells litteraturdubbletter. Det blir en auktion med 139 nummer med ett trevligt och varierat utbud. Auktionen kommer att hållas den 16:e oktober i Vaksalaskolans lokaler. Auktionskatalog och villkor finns att ladda ner på klubbens hemsida. Klicka på program och sedan på auktionslista.

Arbetskraftinvanding

Professor Dick Harrisson talar nu på förmiddagen om arbetskraftsinvandring i en öppen utfrågning i Riksdagen. Han står naturligtvis för det historiska perspektivet och säger att de fösta bevisen på arbetskraftsinvandring i Sverige är nästan lika gamla som några av våra äldsta skriftliga källor. Det rör sig om ett antal myntmästare som flyttade från England då det saknades kunnande i detta område i Sverige. Kungen ville prägla mynt för att visa sin ställning. Så gjorde man utomlands och så borde man göra även här för att visa sig ligga på samma nivå som till exempel kontinentala kungar. Så kanske man resonerade. Eftersom det inte fanns något kunnande eller någon tradition inom detta område var man tvungen att importera kunskaperna och färdigheterna. I detta fall kom kunnandet från England.

Skulle vi i Sverige fortfarande bedriva byteshandel här i Sverige om vi inte haft någon arbetskraftinvandring? Nja, det är väl inte troligt, men arbetskraftsinvandringen har utan tvekan skyndat på flera processer. Det talas i debatten kring arbetskraftinvandring ofta om brain-drain och brain-gain. Kanske rör det sig om brain-circulation. Något att ha i åtanke inför valet 2010!

Bondes kartsamling

Den 24:e september skingras den förnäma kartsamlingen fån Ericsberg. Det totala utropspriset ligger på 5,7 miljoner kronor. Liksom den anmärkningsvärda myntsamlingen med samma ursprung är säljaren till denna samling fideikommissboet efter Carl Bonde. På denna auktion är det dock sparsmakat med de numismatiska objekten. Men varför inte samla på sig några vackra kartor över besittningsmyntens städer. Även två vackra kartor över S:t Barthelemy kommer gå under klubban (nr 3468 och 3469).

  

 Vacker karta över Stralsund (nr 3400)

På förhandsvisningen i går kväll talade Kungliga bibliotekets nyligen pensionerade kartexpert Göran Bäärnhielm om kartornas historia från antiken fram till idag. Han tycker dock att det är synd att samlingen skall skingras. På Stockholms auktionsverk säger Katharina Fahlstedt att många av kartorna inte är okända på marknaden men skicket de befinner sig i är unikt. Det kan med fog understrykas. Det är sällan man ser kartor och tryck från 1600- och 1700-talet i perfekt nyskick med samtida koloreringar som tycks orörda av tidens tand.

Stig Trenter

Även romaner kan innehålla ett och annat för en myntsamlare. I Stig Trenters deckare Färjkarlen finns mängder med referenser till mynt och mynthandlare. I ett grått och blåsigt Stockholm glider det omkring skumma typer, företrädesvis på söder. De har långa rockar, håriga händer och vessleögon. Mord, falskmynteri och myntstölder äger rum i en typisk 50-talsmiljö.

”Här har vi dom, elva av guld och sju av silver, arton sammanlagt, ingen äldre än en bysantisk guldsolidus från 1025 och ingen yngre än en riksdaler från 1617, en svensk alltså. Som ni ser har vi sex exemplar ecu d’or som präglades i Limoges av Frans I, jag skulle tro omkring år 1540, ni ser dom tre liljorna och den krönta skölden med sin trippellilja. Sen har vi varjehanda svenskt silvermynt, bland annat den här vackra tvåöringen från 1610.

Jag granskade den, en liten sliten silverslant med Vasakärven i skölden och årtalet i mittfältet. Runt den nötta pärlmarkerade ytterkanten stavade jag med svårighet: ”sveciae Carolus IX”. Jag letade i fickan, halade upp mitt eget stöldgods och tryckte det i hans hand.”

Boken är full av dylika myntbeskrivningar och även Hirsch mynthandel är med på ett hörn . Det finns flera exemplar av boken ute på nätet…

Hur mycket finns kvar?

Om man har som mål att rapportera alla små myntfynd som görs runt om i världen skulle man verkligen bli sysselsatt. Tar man bara de få områden som jag försöker hålla mig uppdaterad på innebär det att fynd rapporteras i stort sett dagligen. Ingen har som mål att dokumentera allt och förstå allt. Publikationer görs regionalt och tematiskt. Sedan är det upp till historiker och arkeologer att skriva sammanfattningar av forskningen som begripliggör framstegen i ett större perspektiv enligt principen – all makro bygger på mikro. Så är det och så bör det vara.

Det var detta fynd som satte mig grubblande. Hur mycket finns det kvar där ute egentligen? Hur mycket guld, silver och koppar i myntad form ligger i jorden ute i världen, för att inte tala om havets botten? Varje liten grav tycks innehålla ett mynt, som i detta fall bara nämns i förbigående. Finns det fler skatter av samma kaliber som odyssey bärgade 2007 då man tog upp 17 ton mynt från havsbotten?

Ofta är det ny teknologi och kunskap som ger upphov till små uppsving i fyndstatistiken. Bättre plogar som går djupare i myllan och plöjer upp skatter, metalldetektorer, ökad kunskap och möjligheten att färdas djupare ner i djupet. Vad blir nästa steg och vad finns kvar att finna, och framför allt – vilken ny kunskap kommer det att tillföra?

Avskaffa mynten!

Ja, så tycker en insändare i dagens DN. Författaren anser att 50-öringen spelat ut sin roll och att man även av miljö- och säkerhetsskäl borde avskaffa alla mynt och sedlar. Det naturliga vore att successivt avskaffa kontanterna, vilket skulle underlätta för turister anser artikelförfattaren.

Under juni månad skrev jag ett par inlägg om Riksbankens översyn av mynt- och sedelserierna. Om man får tro de hetaste tipsen så kan insändaren bli bönhörd i alla fall när det gäller 50-öringen. Vi får se vad kontanthanteringsrådet kommer fram till.

Full inbox

De senaste dagarna har inboxen haft en stadig ström av inkommande e-post om kommande myntträffar, bokbinderikurser och annat. Hösten är onekligen på annalkande och en spännande myntsäsong med den. Själv ser jag mest fram emot myntdagarna i Uppsala (9/11) och Stockholm (22/11), men även nr 2 och 3 av Bondes samling skall bli kul att följa. Och naturligtvis ett besök på Uppsala myntkabinett. Om man på detta läggar all klubbmöten kommer det nog bli en riktigt kul och händelserik höst.

Myntstöld

Det händer med jämna mellanrum. Lite för ofta. Man vill ju ha sakerna hemma för att kunna titta på dom. I bankfack gör de ingen större nytta. Ska man behöva smyga med att man har en samling hemma. När man reser bort är det naturligtvis skönt att kunna slänga in sakerna i ett bankfack. På länkarna nedan kan ni läsa om oärliga personers senaste skörd.

Värmlands folkblad

Dagens nyheter

En belöning på 100 000 kronor utlovas så håll ögonen öppna.