Month: mars, 2010

Antikens skimmer II

Det finns två frågor inom numismatiken och myntsamlandet, lika eviga som Zarathustras eldar.

  1. Falsk eller äkta?
  2. Hur många ex finns det?

Så hur är det nu med det romerska guldmyntet i tidigare inlägg?

För att ta exemplaret med hål i som är avbildat så har även det pendlat mellan falskt och äkta. Michael Crawford själv (erkänd expert inom området) falskförklarade först detta mynt. Han hade då bara sett det på bild. När han så småningom fick se myntet i verkligheten ändrade han sin ståndpunkt. Så finns det ett falsk exemplar på British Museum som tillhört Georg III (1760-1820). Samt en handfull andra exempel.

Så hur många äkta exemplar finns det då i privata händer. Låt oss säga som det är – få vet och många gissar. Själv gjorde jag nog en tämligen medioker gissning, eller snarare litade på en ganska osäker källa. Kan vi kalle den för XR i stället –  en till fem ex i privata händer. Myntet har ju trots allt fortfarande ett inte helt obetydligt värde…

Det är väl även den gängse trenden bland myntauktionisterna att vara lite försiktigare med raritetsbeteckningar. Har man ingenting sagt så har man inte sagt för mycket. Så är det ju även så att exemplar dyker upp från fynd, gamla samlingar och gud vet var. Mynt försvinner även, åtminstone från privata händer och ibland helt och hållet verkar det som.

”Inte okunnighet, men okunnighet om okunnigheten, är kunskapens död”.

Alfred North Whitehead

Vikingatidssymposium

När jag i full förväntan trädde in i hörsalen på Kungliga myntkabinettet var den redan i stort sett full. Då jag ville sitta ytterst i en rad för att kunna ställa mig upp för att fotografera de olika talarna bad jag några bekanta ansikten att hoppa in ett steg. Extra stolar hade satts in men några som kom lite sent blev ändå sittande i gången då de inte ville jaga upp de som redan satt sig. När så Roger Lind startade dagen och presenterade den första talaren fanns omkring 70 personer i salen.

Att detta symposium om de vikingatida mynten skulle dra fulla hus är mycket roligt och visar att det finns ett stort intresse. Bredden bland publiken var stor. Samlare, forskare, mynthandlare, amatörforskare, museifolk och professorer var där.

Det var totalt tio föredrag planerade för dagen. Detta gjorde att varje föredragshållare fick koncentrera sitt material till omkring tjugo minuter. Det var genomgående överraskande bra och trevliga föredrag. Hade förväntat mig några sömnpiller bland de tio, men icke. Dagen var mycket lärorik.

Sällan har så mycket numismatik presenterats så pedagogiskt under så lång tid.

De som vill se sammanfattningar av alla fördrag söker sig enklast till Svenska Numismatiska Föreningens hemsida.

Bokbord

Bokbord med det senaste fanns på plats.

Om jag förstod Roger Lind rätt finns det planer att ha ett liknande symposium för varje ny volym av Den Svenska Mynthistorien som kommer ut. Detta välkomnas varmt.

Hoppas jag får tid och möjlighet att kommentera några av föredragen lite extra framöver. Kanske blir det någon ledig stund i påsk.

Muntra östgötar från myntklubben Skilling banco fanns på plats.

Dagboksanteckning

I dag var jag inte på kontoret. Jag drack inte eftermiddagste. Gick ingen långpromenad. Gjorde ett fynd av liten skala i min myntsamling. En snygg 1 öre SM 1748 visade sig ha de tidigare pilfjädrarna i stället för de äldre, vilket noterades på pappramen. Jag funderade något över livet i allmänhet och skymtade Fredrik Reinfeldt i TV. Han var sig lik sedan kvällen innan.

Antikens skimmer

Det ligger ett skimmer över antika Roms dagar. Mordet på Caesar kommer nog aldrig sluta förtrolla oss. Förhoppningsvis kommer även framtidens ungdomar att få läsa om antiken och dess strömningar och påverkan in i vår tid. Jan Björklund lovade i SvD (17 februari 2010) att gå emot skolverkets förslag om slopad historia i skolan. Detta tackar vi för. Det redan tämligen svaga intresset för antikens mynt i Sverige skulle nog gå en mycket tynade framtid till mötes om skolverkets förslag blev realitet.

Det är inte omöjligt att priserna på mynt i viss mån kan spegla intresset och kunskaperna hos allmänheten kring en viss epok, regent eller dylikt. Naturligtvis pratar vi här om stora grupper av mynt och inte enskilda varianter.

På British Museum ställer man nu ut ett mynt som aldrig tidigare varit tillgänglig för allmänhetens ögon. Det rör sig om den prägling som gjordes efter mordet på Caesar och som kallas för Eid Mar-denaren (”15 mars” då attentatet genomfördes). Myntet slogs till Brutus ära. Frånsidan visar en segermössa och två dolkar. Allt med en symbolik svår att misstolka (åtminstone så länge antiken får finnas kvar i grundskolan). Ett enkelt och vackert mynt i mitt tycke.

Det finns omkring 60 exemplar kända av denna typ, inklusive de som ligger på museer. Så till det spännande. Det har hittills även funnits två exemplar i guld. Nu har dock ett av dessa blivit avfärdat som en förfalskning. Således finns det bara ett exemplar kvar av denna typ slagen i guld som anses äkta. Den är försedd med ett hål och man tror att det inte är helt osannolikt att det är någon av deltagarna i sammansvärjningen som bar detta mynt kring halsen.

British Museum fick se detta mynt första gången 1932 men hade då inte råd att köpa det. Flera ägare senare har en privat ägare lånat ut myntet till British Museum som nu visar det på 2054-årsjubileet. Det finns få mynt som visar sådan ögonblicksdramatik i historien och nu finns det tillgängligt för allmän beskådan för första gången.

Någon som vågar sig på en värdering?

MISAB II

Myntauktioner i Sverige AB har hållit sin andra auktion. Samling Rosenlund med flera mynt och medaljer gick under klubban lördagen den 13:e mars.

Arrangörerna hade som precis som sist gjort ett mycket fint jobb med katalogen. Även arrangemanget var väl genomfört. En trevlig dag med många fina mynt och medaljer som gick under klubban. Jag förstår om utroparen kroknade något på slutet av denna marathon-sittning. Flera långa budstrider och det faktum att över tusen nummer skulle ropas ut på en dag gjorde att det tog sin tid och man blev lite spak på slutet. Vid de större auktionshusen finns det väl ingen utropare som behöver stå mycket mer än en timme eller så innan de blir avbytta. Allt för att personalen skall vara pigg och alert. Den förvirring som uppstod kring vissa nummer har jag fullt överseende med. I mina ögon är det starkt att behålla röst och koncentration under alla dessa timmar.

Summan av alla utrop landade på 4 422 225kr. Riksdaler och andra stormynt gick bra och bidrog nog till en stor del av totalsumman. Dagens dyrgrip blev omslagsmyntet, den fantastiska riksdalern från Karl X Gustav. Utropet låg på 75 000kr och landade på 142 000kr. Man blir ju lite lätt spak av 1600-tals mynt i den kvalitén i allmänhet och riksdaler i synnerhet. Även besittningsmynten var det god strid om. Det som möjligen föll något mellan stolarna var vissa kopparmynt och några småmynt trots de över 80 personer som slutit upp till auktionen och även många anbud.

Objekt nummer 53 och 60 fick ett rekorderligt pris tack vare sin härkomst. De har legat på havets botten i 333 år. År 1628 följde de med ner i djupet när regalskeppet Wasa gick till botten, och fick inte se dagens ljus förrän bärgningen 1961. Proveniensen satte nog omkring faktor 10 på dessa mynts slutpris.

Var det bättre förr?

Precis som många andra denna vinter har jag drabbats av förseningar och inställningar i kollektivtrafiken. Huttrandes har man stått med tomma ögon och vädjande stirrat på informationsskyltar som likgiltigt anger nästa förmodade avgång. Men var det bättre förr undrar man.

I det här plakatet från mars 1782 kan man läsa om hur snöröjningen gick till på den tiden. ”Som af thet kommne starka snöfall och urväder, gatorne, ther snön till en myckenhet sig samlat, swårligen kunna färdas utan olägenhet och hinder för både åkande och gående”. Så lyder inledningen till detta plakat.

När entreprenaden inte räckte till blev det varje husägares plikt och ansvar att ”genast låta sammanskotta den således fallne överflödige snön i högar som uppläggas bredvid husen och wäggerne” […]  ”til befodran af en tilbörlig beqwämlighet här i Residencet”. Snön skulle sedan dumpas på isarna. Dock skulle man se till att inget ”gödsel eller annan orenlighet” följde med snön.

Detta tryck sattes upp på kyrkportar och rådhus i Stockholm för att upplysa invånarna om sina plikter för snöröjningen. Den som inte uppfyllde sina plikter kunde få böta en riksdaler och 32 skilling.

Prisexempel: För en riksdaler och åtta skilling fick man bland annat en årsprenumeration på Götheborgs Allehanda.

Man undrar hur det hade sett ut på stadens gator och torg om snöröjningen hade skötts på samma sätt idag?

Detta tryck finns till salu på placat.se

A history of the world

BBC sänder en följetong i radio som heter A history of the world in 100 object. En sådan historieskrivning kan naturligtvis inte hoppa over mynten. Avsnitt nr 25 tar upp de första mynten i Lydien och går fram till kung Krösus.

BBC bjuder på en trevlig kvart.

Lyssna på programmet och titta på bilder här.

Nya hemsidor om mynt

Jag brukar väl inte vara den som gör reklam för Mynthuset. Då jag även är road av webdesign tycker jag dock att ett antal mikrosidor som tagits fram på uppdrag av Mynthuset förtjänar uppmärksamhet. Jag kan ännu inte kommentera innehållet då jag inte hunnit läsa så mycket. Sidorna är snygga, bra uppbyggda och enkla. Dessutom handlar de om mynt.

Håll till godo:

Mynthistoria
Minnesmynt
Falska mynt
Myntsamlingar

Designen är skapad av Curt Design.

Aurum 6

Visst var det en trevlig tillställning som Aurum anordnade i helgen (trots visst missförstånd med fikat). När alla fått en kaka i sig var stämningen god. Det var även ett kul tilltag att ha Peder Lamm som utropare.

Auktionen ägde som tidigare rum i de trevliga lokalerna i Sjöfartshuset på Skeppsbron 10.

Det dyrast svenska myntet blev, kanske inte helt oväntat, dukaten från 1754 med sina 185 000 i klubbat pris. Ett vackert mynt som dessutom är särdeles välbevarat.

Dyraste myntet på auktionen blev dock 2 ½ dollar från 1829. Den gick för 230 000kr

Mest anmärkningsvärt på auktionen tycker jag priserna på polletterna blev. Både medaljer och polletter har den senaste tiden fått större uppmärksamhet. Detta är naturligtvis helt i sin ordning. Inom de numismatiska samlarområdena har de traditionella betalningsmedlen – mynten, nästa alltid haft en särställning. Det finns ingen orsak till att andra föremål som ofta är lika historiskt intressanta och kan ha större konstnärligt utförande inte ska få ta större plats i auktionskatalogerna framöver. Inte helt utan skuld till detta är nog Svenska Pollettföreningen.

Den som vill spara på papper behöver inte skriva ut Aurums resultatlista på 16 sidor utan får gärna använda min på fyra sidor. Skriv ut på båda sidorna och värna miljön. PDF finns på denna länk: resultat_aurum_6