Month: mars, 2011

Sveriges dyraste mynt någonsin

Det var väl egentligen bara att luta sig tillbaka och invänta rekorden från auktionen i Osnabrück. Med råge blev Kristinas 6-dukat, från år 1644 – med startpris 30 000 euro Sveriges dyraste mynt. Slutpriset blev rekordsumman 260 000 euro.

Tidigare rekordet innehades av 8-dalern från år 1659, som såldes för 1 875 000 kronor på Bukowskis höstauktion 2009. Den budgivningen slutade i applåder. Ska bli kul att få höra hur stämningen var från de som var närvarande vid denna auktion.

Kolla in lot nummer 6059 https://www.kuenker.de/templates/Images/muenzen/katalogauktion/a185.pdf

 

Annonser

Jacob Faggot

Jacob Faggot (1699-1777) var en ivrig förespåkare för decimalsystemet, så väl som för rymd- och viktmått som inom myntväsendet. Han anställdes som lantmätare vid Lantmäterikontoret i Stockholm 1726, sex år innan Linné företog sin första provinsresa. Han utnämndes till inspektor 1736 och till överdirektör och chef för kontoret 1747. Faggot deltog livligt i tidens ekonomiska debatter och tog flera betydelsefulla initiativ bland annat till storskiftet (förordning för detta kom 1757). Han invaldes i Kungliga Vetenskapsakademien, som initierats av bland andra Linné, vid dess tillkomst 1739 och tjänstgjorde som dess sekreterare i flera perioder.   

Ovan syns Jacob Faggot avbildad på en medalj från Vetenskapsakademin (HI 246).

Under Faggots tid så presenterades tre viktiga förordningar för indelning av mål, mått och vikt. De kom 1733, 1737 och 1739.

År 1739 infördes även myntvalören 10 öre SM. Silvermyntserien kom nu att bestå av 10, 5 och 1 öre SM. Möjligen anpassad till en tänkt decimalindelning. Nedan syns en sida ur förordningen från 24 maj 1739 med ett träsnitt avbildande den nya tio-öringen.

1730-talets tre nämnda förordningar kom att reglera måttsystemen till att gå från dudecimalsystemet till decimalsystemet.

Förordningar med Faggot-anknytning tycker jag är synnerligen roliga och intressanta då de innehåller mycket av upplysningens tankestoff och även många av de progressiva tankar från 1700-talet som är frön till de idéer som fick fotfäste först när industrialiseringen kom i gång på allvar i Sverige under 1800-talets senare hälft. Till exempel fick Faggot tyvärr aldrig uppleva decimalindelningen av mynten då den infördes först 1855. Redan 1766 utkom dock Faggot med skriften ”Anledning til en riktig myntfot” (Hesse 0731) där han förespråkade och exemplifierade fördelarna med en övergång till decimalsystemet.

Nedan avbildade förordningar om mål, mått och vikt från 1737 och 1739 säljer jag på Tradera.

MISAB 4

MISAB:s marknadsföring på kontinenten verkar ha varit effektiv och betalat sig bra. Men så hade man även en auktion med inte mindre än 400 utländska mynt varav många mycket fina, inte minst de ryska. Det blev även ett utländskt mynt som toppade helgen – Weimar talern från 1631 som efter hård budgivning via två telefoner slutade på 225 000 kr. Totalt inbringade helgen drygt sex miljoner.

Jag hade tyvärr inte möjlighet att närvara så mycket som jag önskat men jag har förstått att MISAB har fått in rutin och kan lägga ytterligare en väl genomförd auktion till handlingarna.