Month: februari, 2018

Första svenska farmakopén

Efter att jag skickade ut katalog 10 fick jag en fråga om vad en farmacopé800012 är för något. Har därför skrivit några rader om det här nedan.

En farmacopé är en samling föreskrifter som rör tillverkningen av läkemedel. Idag gäller i Sverige den europeiska farmakopén. Den innehåller främst beskrivningar av olika läkemedelssubstanser och vilken kvalité de ska ha för att vara godkända som läkemedel.

Ordet farmakopé kommer från grekiskans pharmakon (läkeört; läkemedel; trolldryck, gift) och poiein (göra, frambringa), och betyder alltså att tillverka läkemedel.

Den första farmacopén tryckt i Sverige är den så kallade stockholmsfarmakopén. Den författades i första hand av läkaren Johan Martin Ziervogel och presenterades för kung Karl XI i december 1686. Den byggde till stor del på medicinskt kunnande från andra delar av Europa. Mycket togs från tyska läkeböcker. I farmacopén beskrevs olika ämnen som användes för att bota sjukdomar. Idag skulle vi inte förknippa allt det med medicin, eller vad sägs om läkemedel som destillerat människoblod, pulveriserat kranium eller delar av mumie? Där fanns även kända medicinalväxter och växter som vi idag nog skulle benämna som grönsaker eller frukt. Det senare var nog förvissa nyttigare än pulveriserat kranium.

Första farmakopén kan även ses som en politisk manifestation där man i rådande anda under stormaktistiden försöker skapa enhetlighet inom olika områden. Någon större enighet nåddes dock inte förrän den första svenska riksfarmakopén kom.

Den första ”riktiga” svenska farmakopén, Pharmacopoea Svecica, utgavs 1775, och är det här u001tbjudna objektet. Då hade många ‘magiska’ medel tagits bort. Bland medicinalväxter fanns exempelvis kamomill, humle, vattenklöver och vänderot kvar. Fortfarande fanns även växter, som bär (t.ex. hjortron, smultron, svarta vinbär, blåbär och hallon) och grönsaker (t.ex. morot och palsternacka).

1964 arbetade man fram en gemensam nordisk farmakopé. Under slutet på sextiotalet gjordes även en europeisk farmakopé som var en samproduktion inom Europeiska Gemenskapen, EG.

Farmacopén som finns med i katalog 10, som objekt nr 8, är den första svenska farmacopén från 1775.

 

 

Annonser

Nätkatalog 10

I nätkatalog 10 presenteras 10 nya objekt från 1600- till 1800-talet. Bland annat ett reglemente från 1803 som reglerar salutering med kanoner vid besök av kungligheter eller höga militärer;  samt Sveriges första riksfarmakopé från 1775, med mera.

Katalogen hittar ni här.

 

 

 

Inlämnat mynt kan sätta Hejdeby på skattkartan

Hejdeby är den enda gotländska socken där det aldrig hittats någon vikingatida skatt. Ett mynt från 800-talet väcker nu hopp om en ofunnen skatt.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=6870907

hedebu mynt