Kategori: Akademiskt

Money Talks‏

Visst är det så. Mynten har mycket att berätta för oss. Den enorma samlade kunskapen som finns i den numismatiska litteraturen visar att så är det. Visst är det mysigt att bläddra i gamla böcker. En del kunskap kan dock vara svårtillgänglig, särskilt om man inte har tid eller lust att fördjupa sig i de akademiska texterna. Fyndstatistik kan vara en sådan sak. Att använda Google Earth för att visualisera fyndstatistik gör den mycket mer lättillgänglig och man får en näst intill intuitiv känsla för materialet utan att plöja mängder med statistik (förutsatt at någon annan gjort det först).

I ett pressmeddelande från Cincinnati University visar Kristina Neumann sitt arbeta med fynd från Antiochia.

http://www.uc.edu/news/NR.aspx?id=1899

google_earth_antiochia

Vikingatidssymposium

När jag i full förväntan trädde in i hörsalen på Kungliga myntkabinettet var den redan i stort sett full. Då jag ville sitta ytterst i en rad för att kunna ställa mig upp för att fotografera de olika talarna bad jag några bekanta ansikten att hoppa in ett steg. Extra stolar hade satts in men några som kom lite sent blev ändå sittande i gången då de inte ville jaga upp de som redan satt sig. När så Roger Lind startade dagen och presenterade den första talaren fanns omkring 70 personer i salen.

Att detta symposium om de vikingatida mynten skulle dra fulla hus är mycket roligt och visar att det finns ett stort intresse. Bredden bland publiken var stor. Samlare, forskare, mynthandlare, amatörforskare, museifolk och professorer var där.

Det var totalt tio föredrag planerade för dagen. Detta gjorde att varje föredragshållare fick koncentrera sitt material till omkring tjugo minuter. Det var genomgående överraskande bra och trevliga föredrag. Hade förväntat mig några sömnpiller bland de tio, men icke. Dagen var mycket lärorik.

Sällan har så mycket numismatik presenterats så pedagogiskt under så lång tid.

De som vill se sammanfattningar av alla fördrag söker sig enklast till Svenska Numismatiska Föreningens hemsida.

Bokbord

Bokbord med det senaste fanns på plats.

Om jag förstod Roger Lind rätt finns det planer att ha ett liknande symposium för varje ny volym av Den Svenska Mynthistorien som kommer ut. Detta välkomnas varmt.

Hoppas jag får tid och möjlighet att kommentera några av föredragen lite extra framöver. Kanske blir det någon ledig stund i påsk.

Muntra östgötar från myntklubben Skilling banco fanns på plats.

Harald Nilsson – hedersdoktor

Historisk-filosofiska fakulteten i Uppsala har utsett förre 1:e antikvarien Harald Nilsson till hedersdoktor.

I ett pressmedelande från Uppsala Universitet står följande:

Harald Nilsson är numismatiker och pensionerad 1:e antikvarie vid Kungliga myntkabinettet i Stockholm samt mynt- och medaljvårdare vid Uppsala universitet. Han har före sin pensionering förtjänstfullt ordnat universitetets stora mynt- och medaljsamling. Han byggde även den utställning i myntkabinettet som gör att samlingen nu kan visas för allmänheten, liksom en databas där samtliga mynt och medaljer är sökbara. Harald Nilsson har också initierat forskningen på samlingen och grundat publikationsserien ”Studia Numismatica Upsaliensia”, som på kort tid utkommit med flera volymer.

Stort grattis Harald!!

Bildspråk på romerska mynt

Nathan Elkins vid universitetet i Missouri har nyligen startat en ny kurs för sina studenter. Kursen behandlar bildspråket på de romerska mynten under antiken. Kursen heter Die Bildsprache auf römischen Münzen. Det trevliga med kursen är förutom det intressanta ämnet även att delar av undervisning finns att beskåda i bloggform. Där finns förutom inläggen även ett flertal pdf:er som Nathan lägger upp efterhand. Det ska bli roligt att följa kursen även om man inte deltar. Den kommer onekligen vara en källa till många litteraturtips och förhoppningsvis även många fina bilder.

Ny bok

Fick i dagarna del tre i serien Studia Numismatica Upsaliensia. Doften av nytryckt bok spred sig i rummet när jag öppnade kuvertet.

Det är en mycket trevlig bok som beskriver ”Svenska vikingatida och medeltida mynt präglade på fastlandet” i Uppsala myntkabinett. Ansvarig utgivare är Harald Nilsson som nu går i pension från sin tjänst vid myntkabinettet i Uppsala.

Kjell Holmberg har skrivit en kommentar till varje myntherre som finns representerad i boken. Jag tycker verkligen om Kjells sätt att skriva. Han presenterar myntherren i en eller ett par meningar och går sedan direkt på det väsentliga; det vill säga myntningens karaktär under just den myntherren. Den som önskar en historiebok hittar själv detta på annat håll. Kjell har stenkoll på sina medeltidsmynt och förmedlar sina kunskaper på ett lättfattligt och stilrent sätt.

Jonas Rundberg har fotograferat mynten och lagt upp dessa i katalogdelen. ALLA 526 beskrivna mynt finns avbildade. Tillsammans har Kjell och Jonas utformat texterna till katalogen.

 TACK till Kjell, Jonas och Harald

Under strecket

I dagens under strecket i Svenska Dagbladet recenserar Lars Magnusson boken Power and Plenty: Trade, War and the World Economy in the ­Second Millennium (Princeton University Press). Bokens författare Ronald Findlay och Kevin O’Rourke har tillsammans skapat en sammanhängande berättelse om globaliseringens vågor under det senaste årtusendet. De har med detta fyllt ett tomrum då ingen bok tidigare beskrivit denna historia på ett sammanhängande sätt, åtminstone inte med ett så långt perspektiv.

Läs artikeln här.

De gör det med bravur. Författarna kombinerar en vass analys med ett diger empiriskt material och för en svepande blick över tusen år av globalisering och avglobalisering.

Som ekonomhistoriker tenderar man att se på saker och ting i det långa perspektivet. Detta gäller naturligtvis speciellt de ekonomiska företeelserna i våra samhällen. Det är då möjligt att föra en lugnande han över debatten och förklara att det som sker nu inte är något nytt och peka på liknande företeelser i det förgångna. Ekonomer utan historisk kunskap i sitt ämne kan dock stå gapande och med panik i bröstet se hur börsen rasar, eller glädjas åt sina vinster när den vänder uppåt med tillsynes evig kraft. Allting återkommer men i nya skepnader, både uppgångar och nedgångar. Så är det även med globaliseringen.

I globaliseringens spår har varor transporterats runt hela jorden för att möta tillgång och efterfrågan. Detta har naturligtvis även lett till att mynten och pengarna har färdats i deras fotspår – eller är det tvärt om? Numismatikernas myntfynd berättar om fjärrhandel och globalisering. I myntfynden ser vi även spår av uppgångar och nedgångar i samma form som globaliseringens vågor. Även myntfynden talar således för Findlays och O’Rourkes teorier.

Om man ska lyfta upp några punkter ur den svenska historien som ett tillägg till boken kan sägas att globaliseringen mot slutet av 1800-talet gått längre än nu. Då var nämligen arbetskraften mer rörlig över nationsgränserna. Före första världskriget pågick en omfattande emigrationen främst till den amerikanska kontinenten. Sverige tappade en fjärdedel av sin befolkning genom utvandring. Mellan 1890 och 1910 flyttade 10 procent av världens befolkning permanent från ett land till ett annat. Under det senaste kvartseklet var omflyttningen endast mellan 1 och 2 procent.

Det man i allmänhet syftar på när man talar om globalisering är, tror jag, den ökade rörlighet, som har inträffat på kapitalmarknaden under de senaste 20 åren och som hänger samman med avregleringarna av dessa marknader. För Sveriges del går det tillbaka till mitten av 1980-talet, då avregleringen av kapitalmarknaderna började. Kulmen på avregleringsprocessen nåddes när de sista delarna av valutaregleringarna avskaffades 1989 och kapitalrörelserna över våra gränser därmed blev fria.

Men inte heller detta är nytt. Före 1914 var kapitalet fritt rörligt över nationsgränserna. Då förekom omfattande direktinvesteringar över nationsgränserna. Då byggdes det svenska järnvägsnätet upp och den svenska vattenkraften ut med hjälp av utländskt kapital. Men jag tror ändå att avregleringen av kapitalrörelserna över nationsgränserna uppfattas som något nytt och att det är den förändring i politiken under efterkrigstiden som mest förändrat villkoren för den ekonomiska politiken. Det som folk uppfattar som globalisering är nog just detta i kombination med att den nya informationstekniken gör att alla transaktioner går mycket snabbare än tidigare. Ingen behöver i dag släpa på tjugo kilo tunga kopparplåtar för att bedriva utrikeshandel. I stället för ryggont riskerar dagens investerare eller handelsman att få musarm.

Ett eget värde – disputation

I går disputerade Nanouschka Myrberg med sin avhandling ”Ett eget värde: Gotlands tidigaste myntning, ca 1140-1220”. Opponent var fil. Dr. Henrik Klackenberg, tidigare chef för Kungl. myntkabinettet, medeltidsamlingarna på Rikarkivet och numera riksheraldiker. Viss polemik uppstod i tolkningsfrågorna av materialet mellan opponent och respondent. Detta ledde till en stimulerande debatt vilket gav stort underhållningsvärde åt de över sjuttio närvarande åskådarna.

Både Klackenberg och Myrberg gav intressanta synvinklar och tankar kring den tidiga Gotländska myntningen. Man får nog sammanfattningsvis säga att Myrbergs syn på metod och teori ligger i en modernare falang än Klackenbergs.

Så här ska en avhandling se ut! Den behandlar ett intressant material och ställer stora frågor kring det. Nytt ljus kastas med strålkastarljus över perioden. Ett måste för den historiskt eller numismatiskt intresserade. Även ett strålande exempel på god historieforskning med genomskinlig metodik. Den gotländska myntningen placeras i en intressanta och givande diskussion som vilar på ett mastodontiskt empiriskt material.

En djupare recencion av avhandlingen kommer i kommande nummer av Svensk numismatisk tidskrift.