Kategori: Böcker

Boktryckets dag

Ett härligt initiativ från Det gamla Tryckeriet i Eskilstuna. Lördagen den 25 oktober instiftar de Boktryckets dag. Tal, musik och fanfarer utlovas. Björn Dal kommer prata om boktryckarkonsten. Dal är bokhistoriker och författare till ett flertal intressanta böcker i ämnet, bland annat ”Med kolorerade figurer Handkoloreringen I Sverige Under 1700- och 1800-Talen” (2001). Programmet är inte riktigt spikat men det ser lovande ut.002

Annonser

Nätkatalog‏

Årets första katalog är även Werners Mynt & Trycks första nätkatalog. Formatet är samma som den tryckta versionen. Materialet fokuserar på modernare litteratur och småskrifter. Det är som vanligt en blandad samling med småskrifter rörande mynt från till exempel Frankrike, Ryssland och Angola. Flera matnyttiga referensverk som SM-boken och Lagerqvists bok om Sveriges medeltidsmynt, med mera.

Natkatalog_mynt_o_tryck

Trevlig läsning önskar

Werner Stensgård

 

Lika bra som guld

Om du hade 98 kronor på fickan år 1976 och ställdes inför valet att köpa guld för pengarna eller att köpa ett exemplar av boken Sveriges Mynt 1521-1977, vad skulle du göra? Ja, naturligtvis skulle du köpt boken. Men vad skulle varit bäst affär? Svaret är att om du varit någorlunda rädd om boken har båda gett lika bra avkasting. Runt 900 kronor skulle du kunna få för både guldet och boken. Men nog hade boken varit roligare att ha.

Vad kostade det?

Den sjätte utgåvan av boken Vad kostade det? har nu landat i mitt knä.

Det är en tämligen betydande utökad utgåva. Jag ser direkt flera förtjänster med denna utgåva jämfört med tidigare. Den är snyggare, fler bilder, det är lättare att hitta trots en nära på fördubbling av antalet sidor. Fler förklarande och fördjupande texter om handel, marknadsplatser med mera. Hur kapitlen om penningvärdet och mynträkningen skiljer sig från tidigare upplagor har jag ännu inte jämfört.

Vad kostade det? har flitigt används som uppslagsbok av en bred allmänhet men även av släkt- och hembygdsforskare och inom arkiv och institutioner av olika slag. Jag minns att det fanns ett exemplar i lektionssalen på högstadiet som konsulterades då och då av läraren när någon elev undrade vad något kostade förr i tiden. Läraren fick sedan den givna följdfrågan: Jaha, hur många kronor är det då? Det är en nyttig handbok som har behövt komma i nya upplagor med jämna mellanrum. Jag har dock en känsla av att denna upplaga kan komma att stå sig lite längre än de tidigare. Mycket har hänt inom forskningen kring medeltidens monetära system vilket infogats i boken.

Faktum kvarstår att penningsystemen under äldre tid emellanåt varit ganska krångliga i våra ögon. Den som söker snabba svar på vissa frågor kan bli besviken. Det ligger nog mer i ämnets natur än hos författares pedagogik. Just därför kan en handbok i ämnet underlätta för många, inte minst för myntsamlare, plakatsamlare, släktforskare med mera

Som avslutning vill jag citera Ian Wiséhn som har skrivit förordet till boken: ”Att förstå den ekonomiska historien är också att förstå tidigare generationers levnadsvillkor”.

… så sant, så sant!

 

Julstämning

Ett vinterlandskap breder ut sig framför mig. Boendeföreningens julgran och pulkaåkande barn direkt utanför fönstret. Jag bläddrar i boken Sveriges Mynt från 1976 – bibeln. Den har varit min morfars och i boken ligger en liten lapp. Boken var en juklapp till min morfar från min morbror.

Nu boken du får
som du åtrått så hett
Se nu efter vad som står
så du ej köper från ditt vett.

Garanterat mormor som komponerat det julrimmet.

Bibliotekskort

Vad är en bibliofil utan bibliotekskort!

Bibliofilen vill ofta bläddra i sina böcker hemma, strosa runt i antikvariat och besöka mässor. Naturligtvis måste bibliofilen även besöka bibliotek emellanåt. Där söker man information, jämför med bibliotekens exemplar och hör sig för med olika spörsmål med den ofta kunniga personalen.

För detta ändamål behövs ett bibliotekskort. Till slut undgår inte heller dessa att fascinera. I min egen låda finns sådana jag själv använt från olika bibliotek i Strängnäs, Åtvidaberg, Kalmar, Färjestaden, Uppsala och Stockholm.

Ingen av dessa har något vidare spännande motiv. Men det finns de som har tänkt till och ansträngt sig när kortets utseende skall bestämmas. I tidens anda finns naturligtvis en blogg tillägnad dessa små nödvändigheter. En funktion på bloggen gör att det går att rösta på de olika korten så att besökarna kan kora de mest uppskattade motiven.

Vackert om polletter

Cyklade häromdagen till Kungliga myntkabinettet för att köpa KMK:s nya publikation, Stockholmspolletter – Annorlunda pengar i fabrikörers och fattigas stad. Jag har nu hunnit läsa en bit i boken och tycker mycket om den. Det är ett gediget, vackert och genomarbetat verk. Författarna Monica Golabiewski Lannby och Ian Wiséhn har verkligen fått till det. En stor eloge till dem båda och deras medarbetare.

Jag citerar nedan ett stycke från KMK:s hemsida:

Boken handlar om Stockholmsföretag där polletter använts inom handel och produktion, stadens restaurangliv, allmännyttan, gatu- och sjötrafik, kulturliv, sport med mera. Den vill lyfta fram den kulturyttring och det ekonomihistoriska uttryck som pollettanvändandet utgör.

Katalogen beskriver mer än 3 200 polletter utgivna av närmare 600 företag och andra utgivare fram till 1928. En bred och rikt illustrerad skildring av huvudstadens kommersiella liv under drygt 300 år.

Det var länge sedan jag bläddrade i en bok som tar ett sådan djupt grepp om sitt ämne, och som samtidigt har ett sådant allmänt intresse. Ian och Monica har genom en fantastisk insats genomförd under många år skapat ett verk som inte bara kommer vara ett referensverk för de inbitna pollettsamlarna. Den kommer även roa oss som har ett intresse för historiska betalningsmedel, ekonomisk historia, kulturhistoria. stockholmiana med mera. Även de som har ett intresse för de olika näringar och sysslor som polletterna hanteras kring har något att hämta i denna bok som till exempel vin, öl, bryggerier, industrinäring, transport, livsmedel, hundar och mycket annat.

Denna bok kommer samlarna kunna studera länge för att jämföra sina egna samlingar med innehållet. Den passar även utmärkt liggande på soffbordet att bläddra då och då i. Den stora kuriosa informationsmängden kommer räcka för att roa och informera under lång tid.

En bred och djup bok!

Det facila priset på 350 kr för denna mäktiga lunta på 400 sidor är ett kap.

Gott folk – hasta till Slottsbacken 6 eller beställ.

Läke Konst

I dessa särskrivningarnas tidevarv är det lätt att missa ordleken i rubriken till detta inlägg. Läke Konst är namnet på den förnämliga utställning som pågår på Waldemarsudde och anspelar på den stora konst som ofta möter oss i böcker om läkekonst och biologi.

Utställningen sker i samarbetet med Karolinska Institutet och innehåller medicinsk illustrationskonst, som sällan eller aldrig tidigare visats för allmänheten. I samarbete med Karolinska Institutet (KI) visar Waldemarsudde bok- och bildskatter från en av världens främsta samlingar av äldre medicinska böcker – Hagströmerbiblioteket vid KI. Biblioteket rymmer cirka 35 000 volymer och hundratusentals bilder. Med anledning av KI:s 200-årsjubileum har de finaste och mest intressanta planschverken valts ut till utställningen Läke Konst.

Det är verkligen en skatt som visas upp från medeltiden fram till Lennart Nilssons moderna och fantastiska fotografier.

Utställningen pågår till den 29:e augusti.

Numismatisk litteratur

I går kåserade Hesse kring sitt boksamlande på Svenska numismatiska föreningens möte. En trogen skara bokvänner samlades för att lyssna på denna nestor inom sitt gebit. Hesse berättade om hur det hela startade för hans del och hur han gått till väga i sin forskning. Det var en trevlig stund där vi fick höra något om hur Hesse filosoferade kring böcker och boksamlande.

År 2004 kom Hesses bibliografi över numismatisk litteratur. En bok som fyllde ett vakuum. Med sina 2400 nummer (inklusive olika upplagor och varianter) listar den en överväldigande stor del av den svenska numismatiska litteraturen fram till år 1903. Ett arbete av mastodontisk karaktär.

Fikapaus

Jag hoppas att Hesse känner den stora uppskattning jag och många med mig har till hans arbete. Själv har jag inte att haft möjlighet att ägna så många år åt samlandet av numismatisk litteratur, åtminstone inte på ett fokuserat sätt. Att då få möjlighet att använda sig av denna handbok är mycket lärorikt och inte minst tidsbesparande. Boken har redan betytt mycket, och inte minst kommer den betyda mycket för samlandet av numismatisk litteratur de kommande 50 till 100 åren.

I snar framtid kommer det troligtvis finnas en oslagbar duo för den som samlar svensk numismatisk litteratur. Den duon kommer bestå av dels Hesses bibliografi och dels auktionskatalogen över Frösells samling med litteratur som kommer auktioneras ut under kommande höst. Att få möjlighet att kombinera Hesses bibliografi med beskrivningar och prisnoteringar över Frösells samling kommer bli svårslaget.

Jag hoppas verkligen Myntauktioner i Sverige AB (som fått uppdraget att auktionera ut Frösells samling) kommer skriva utförliga kommentarer och illustrera katalogen rikligt.

Den som vill fördjupa sig bör läsa skriften Noga utvalt (2008). Där finner vi fyra väl läsvärda artiklar från fyra boksamlare av numismatisk litteratur. Här finner vi naturligtvis Hesse som en av de fyra.

Dagböcker

Jag har fått så många kommentarer på mitt inlägg ”dagboksanteckning” att en förklaring är på plats. Det är alltså inte en beskrivning av någon slacker-dag. Inte heller en protest mot vardagslivshyllningar. Det var Vilhelm Mobergs ande som kom över mig. Moberg skrev dagbok under en kort period men då med ironi och målsättning att göra narr av dagboksgenren. Motiveringen var att vad han gjort under veckan ”är fullkomligt trivialt och ointressant”. Därför tog han så flitigt med det som inte hänt. Där emellan gisslade han naturligtvis överheten.

Som en liten kommentar bör jag kanske nämna att naturligtvis finns det viktiga dagböcker. Tänk bara på alla soldatskildringar som finns bevarade från världens alla krig. Om vi bara skulle ha de officiella dokumenten och medias beskrivningar av till exempel första världskriget skulle nog vår inre bild av detta krig se annorlunda ut.

Så har vi även de numismatiska höjdpunkterna av förkovran. Nämligen Sten Törngrens nya bok  Mitt liv i numismatikens underbara värld. Kanske bör man även nämna Erik Gambys Bland numismatiker.

Två godbitar i dagboksgenren.