Kategori: förordningar och plakat

Långholmens fängelser

I går nämnde jag att det finns ett museum i de gamla fängelsebyggnaderna. Vid köp av kaffe och bulle i fiket ingår ett besök på museet. 1874 byggdes centralfängelset, som var landets största med mer än 500 celler. På ön fanns sedan tidigare ett rasp- och spinnhus i dagligt tal kallat Långholmens spinnhus som var ett kvinnofängelse. Spinnhuset var aktivt fram till och med år 1825.

Det finns ett antal roliga plakat och förordningar rörande spinnhuset på museet.

Här ser vi: Kongl. May:tz Nådige Stadga Och Förordning, Angående ett Rasp- och Spinnehuus inrättande i Stockholm. Daterad Stockholm den 21 Octob. 1698.

Och här en förordning om spinnhusets regler från 1741.

 

 

Jacob Faggot

Jacob Faggot (1699-1777) var en ivrig förespåkare för decimalsystemet, så väl som för rymd- och viktmått som inom myntväsendet. Han anställdes som lantmätare vid Lantmäterikontoret i Stockholm 1726, sex år innan Linné företog sin första provinsresa. Han utnämndes till inspektor 1736 och till överdirektör och chef för kontoret 1747. Faggot deltog livligt i tidens ekonomiska debatter och tog flera betydelsefulla initiativ bland annat till storskiftet (förordning för detta kom 1757). Han invaldes i Kungliga Vetenskapsakademien, som initierats av bland andra Linné, vid dess tillkomst 1739 och tjänstgjorde som dess sekreterare i flera perioder.   

Ovan syns Jacob Faggot avbildad på en medalj från Vetenskapsakademin (HI 246).

Under Faggots tid så presenterades tre viktiga förordningar för indelning av mål, mått och vikt. De kom 1733, 1737 och 1739.

År 1739 infördes även myntvalören 10 öre SM. Silvermyntserien kom nu att bestå av 10, 5 och 1 öre SM. Möjligen anpassad till en tänkt decimalindelning. Nedan syns en sida ur förordningen från 24 maj 1739 med ett träsnitt avbildande den nya tio-öringen.

1730-talets tre nämnda förordningar kom att reglera måttsystemen till att gå från dudecimalsystemet till decimalsystemet.

Förordningar med Faggot-anknytning tycker jag är synnerligen roliga och intressanta då de innehåller mycket av upplysningens tankestoff och även många av de progressiva tankar från 1700-talet som är frön till de idéer som fick fotfäste först när industrialiseringen kom i gång på allvar i Sverige under 1800-talets senare hälft. Till exempel fick Faggot tyvärr aldrig uppleva decimalindelningen av mynten då den infördes först 1855. Redan 1766 utkom dock Faggot med skriften ”Anledning til en riktig myntfot” (Hesse 0731) där han förespråkade och exemplifierade fördelarna med en övergång till decimalsystemet.

Nedan avbildade förordningar om mål, mått och vikt från 1737 och 1739 säljer jag på Tradera.

Var det bättre förr?

Precis som många andra denna vinter har jag drabbats av förseningar och inställningar i kollektivtrafiken. Huttrandes har man stått med tomma ögon och vädjande stirrat på informationsskyltar som likgiltigt anger nästa förmodade avgång. Men var det bättre förr undrar man.

I det här plakatet från mars 1782 kan man läsa om hur snöröjningen gick till på den tiden. ”Som af thet kommne starka snöfall och urväder, gatorne, ther snön till en myckenhet sig samlat, swårligen kunna färdas utan olägenhet och hinder för både åkande och gående”. Så lyder inledningen till detta plakat.

När entreprenaden inte räckte till blev det varje husägares plikt och ansvar att ”genast låta sammanskotta den således fallne överflödige snön i högar som uppläggas bredvid husen och wäggerne” […]  ”til befodran af en tilbörlig beqwämlighet här i Residencet”. Snön skulle sedan dumpas på isarna. Dock skulle man se till att inget ”gödsel eller annan orenlighet” följde med snön.

Detta tryck sattes upp på kyrkportar och rådhus i Stockholm för att upplysa invånarna om sina plikter för snöröjningen. Den som inte uppfyllde sina plikter kunde få böta en riksdaler och 32 skilling.

Prisexempel: För en riksdaler och åtta skilling fick man bland annat en årsprenumeration på Götheborgs Allehanda.

Man undrar hur det hade sett ut på stadens gator och torg om snöröjningen hade skötts på samma sätt idag?

Detta tryck finns till salu på placat.se

Gustav III

Att specialsamla kan ge många insiktsfulla kunskaper om ett specifikt litet område. Det är ofta tack vara sina specialkunskaper som man kan göra fynd och även få en större förståelse för föremålen och deras tillkomst. Alla makrokunskaper bygger på mikrokunskaper. Den stora bilden måste byggas ur det lilla. Specialkunskaperna är därför viktiga. Temasamlingar kan dock ge bättre helhetsbilder av sin samtid. Man kopplar ihop olika områden och förstår hur dessa var sammanlänkade.

En mycket trevlig hemsida som bygger på en temasamling kring Gustav III finns att beskåda här. Allt från dödsmask, pistol, mynt och medaljer till kungörelser kring skottet på maskeradbalen och Gustav III:s död. Kombinationen av olika föremål ger härliga stämningsbilder.

gustav_iii

Plakat i Antik & Auktion

Antik & Auktion har i sitt senaste nummer uppmärksammat försäljningen av ett sällsynt plakat som såldes av Stockholms Auktionsverk den 24:e mars. Femton olika objekt har valts ut från vårens alla svenska auktioner. Som nummer tre finns världens äldsta fornminneslag representerad. Det är just det exemplar tryckt i Åbo som jag nämnde i tidigare inlägg som det rör sig om.

Urvalet är gjort med synnerligen god smak då inte bara kungörelser finns med utan även mynt. Som nummer 11 i listan finner vi familjerubeln från Aurums auktion med rubriken ”Allt ryskt har inte dalat”.

Roligt att dessa samlarobjekt uppmärksammans då de ofta får relativt lite utrymme i media jämfört med andra saker. Trevliga bilder på plakatet och myntet finns på sidan 52 och 53 i sommarnumret.

Placat

Den observante har naturligtvis redan noterat länken som finns här till höger. Den leder till Placat.se som är ett projekt som undertecknad är högst involverad i. Där kommer det saluföras en mängd olika objekt. Framför allt förordningar och plakat. Målsättningen är att sidan skall få en högre aktivitet så snart jag ätit upp mig under påsken i Skåne. Efter en uppstartsperiod där databas och system visat sig fungera tillfredsställande är det dags för nästa fas…

Hoppas ni alla får en glad påsk.

logo

Världens äldsta fornminneslag

I går gick världens äldsta fornminneslag under klubban på Stockholms Auktionsverk. Slutpriset blev 7 200kr (inkl. prov. och slagavgift). Plakatet är mycket intressant med sitt historiska värde och viktiga innehåll. Den innebar upptakten till många samlingar, register och museer i Sverige. Det är dessutom ett mycket svårt tryck. Att det nu klubbade exemplaret dessutom är den ännu mer sällsynta varianten tryckt i Åbo gör inte saken sämre.

Plakatet fladdrade i en hård budstrid mellan bordet och telefonen. Vågar man gissa på att den var en finsk person i andra änden av telefonlinjen med tanke på att det är ett Åbo-tryck?

Kanske kan jag få sträcka något på mig i sammanhanget då det är undertecknad som varit behjälplig med beskrivningarna av detta och även de andra förordningar och plakat som såldes vid denna auktion av Stockholms Auktionsverk. Samtliga plakat rönte stort intresse i en i övrigt ganska loj tillställning. Kanske bör man även nämna avdelningen med kartor som lyste upp något med en del fräcka budstrider.

placat_1661

Bankkris

Trots att jag har läst ganska mycket historia händer det fortfarande att jag blir förbluffad över hur ofta man finner likheter med vår egen tid i det förgångna. Hur människor tänkte, agerade och vilka problem de ställdes inför. Människor är och förblir människor. Det samma tycks gälla för banker. Banker är i sanning institutioner som aldrig lär sig av historien. Misstagen upprepas grovt, kraftigt och klumpigt.

Jag bläddrade i dag i ett beslut från riksdagen som hölls 1668. Ett intressant år i den svenska bankhistorien. Sveriges första bank hade gått i konkurs efter allt för ivrig sedelutgivning utan säkerhet bakom sedlarna. Känns det igen på något sätt? En ny bank grundades detta år vilket i dag är världens äldsta centralbank.

I paragraf IV behandlas bankens funktion på ett sätt som känns högaktuellt i dagarnas finanskris. I beslutet konstaterar man att /…/ jämväl när alt missbruk blifwer affskaffat för ett sådant wärk [kommer man kunna] winna större styrka och trygheet.

Det står också att läsa att ”Eftersom och Wij oss på det kraftigaste hafwa förbundet densamma at förswara, beskydda och handhafwa så at then som sielff några penningar i Banco insäter /…/ skall ofehlbart och utan någon exception och inwändning uthi thetta /…/ kunna theröfwer råda och commendera effter sitt eget goda nöye och behagh.”

Vi får hoppas att även dagen insättare får råda över sitt kapital i enlighet med sitt eget goda nöje och behag. Då som nu, och många gånger där emellan, står det till skattebetalarna att betala notan.

Personligen har jag i detta fall lagt pengarna på ett trevligt 1600-talstryck.

Myntsamlare som kommer över detta tryck bör även titta på paragraf fem som behandlar myntväsendet.

 besluth-1668

Sweriges Rijkes Ständers Besluth, Giordt och belefwat af them enhelleligen, på then allmenne Rijkzdagh, som höltz och slötz i Stockholm den 22. Septembr. Åhr 1668.

Tryckt i Stockholm, hoos Ignatium Meurer Kongl. Booktr. Åhr 1668.

All time high

I söndags slogs det rekord på förordningsfronten. På auktionssajten Tradera nådde budgivningen upp till 5 400 kr/st på två olika förordningar. Det rör sig om två förordningar från drottning Kristinas tid som översatts till finska för att kunna läsas upp i den delen av riket.

Dessa för köparen språkmässigt obegripliga klenod-dokument är enligt säljaren inhandlade på
bokauktion i Lund för ca 2 år sedan. Den främste konkurrenten vid nu aktuella budgivning på Tradera är från Finland. Det har inte (ännu) framgått vad underbjudaren tänkte och sa när hans furstliga bud sista minuten övertrumfades av ”budspöket” Gustav111 som säkrade dokumentens fortsatta hemvist i Sverige (där de en gång också trycktes)!

Den ena dyrgripen som är från 1649 handlar om gästgiverier och skjutsordning. Ett trevligt och klassiskt ämne inom förordningsväsendet.

Länkt till auktionen på tradera

Den andra förordningen som är från 1643 är för mig okänd och tycks saknas vid de flesta bibliotek.

1600-talsförordningar är ganska svåra i allmänhet. Översättningar till tyska och finska är svåra i synnerhet. Dessa båda tryck är därmed riktiga rariteter.

Det bubblar bland förordningarna. Kanske kommer dessa länge underskattade samlarobjekt gå en renässans till mötes.