Kategori: Skrivlogg

Skrivlogg 8

Nu är de färdiga alstren till Samlad Glädje 2009 lämnade till tryckeriet. Det går inte längre att göra något åt de irriterande småsaker man vill ändra på. För min del kommer det nog bli en fortsättning på artikeln. Det finns en del saker jag vill komplettera. I vilket format det blir från framtiden avgöra.

Jag har sett provtryck på några sidor ur boken. Det blir många, fina härliga färgbilder och spännande läsning. Jag ser verkligen fram emot att få boken i min hand.

 

 

Annonser

Skrivlogg 7

Det är i sanning ett tag sedan jag skrev något om arbetet kring Samlad Glädje. Vi är nu inne i slutfasen. Sist att lämna in sitt bidrag var undertecknad så nu är Magnus i full gång med sättningen. Korrektur och annat smått återstår. Vad jag sett hittills så tror jag vi kan se fram emot en riktigt trevlig publikation att bläddra i när höstmörkret tränger sig på.

Skrivlogg 6

Det är nästan en månad sedan jag skrev något i skrivloggen. Orsaken till detta är att jag har haft en del andra bestyr. Det är dock inte hela sanningen. Att studera förordningsväsendet är i sanning en splittrad sysselsättning. Det finns inte några standardverk eller skrivna synteser av tidigare forskning. Man lämnas att studera en rad olika discipliner på egen hand. Detta tar tid då jag inte är insatt i alla områden. Eftersom detta är ett frivilligt arbete låter jag det ta den tid det tar. När jag förförs av sidospår och historiska vindlingar låter jag mig föras med av strömmen av information som kommer emot mig. Det är ett mycket intressant arbete och bara en bråkdel av det jag finner kommer att finnas med i artikeln. Min långsiktiga målsättning är att lära mig så mycket som möjligt om förordningsväsendet i sin helhet. Jag har troligtvis ingen aning om vad jag gett mig in på.

Min gissning är att det är förordningsväsendets bredd som gör att det har trillat mellan flera olika discipliner. Dessutom uppträder det i en teologisk miljö på grund av uppläsandet av kungörelser i kyrkan. Detta har gjort att många hänvisar till det som ett teologiskt material. Det mesta av forskningen har även utförts på just de förordningar som rör bönerna och kyrkan. Innehållet är dock till största del av världslig natur. Senare års forskning i svensk kyrkohistoria har varit mycket behjälplig. För att förstå myntförordningarna har jag vänt mig till såväl numismatik och historia som ekonomisk historia, kyrkohistoria, teologi, kommunikationsforskning, presshistoria, tryckerihistoria med mera. Jag har studerat tryckpressar, och gjutna stilar såväl som papperstillverkning.

Någonstans i denna samling av vetenskaper finns sanningen om myntförordningarna. Kanske kan jag hitta en bit av den.

Skrivlogg 5

Stapplar vimmelkantig ut från biblioteket och bländas av solen trots att klockan är över sju.

Arkivjobbet är igång och likaså en strukturering av myntförordningarna under perioden 1700-1720.

När jag avbryter arkivjobbet så sent får jag svårt att släppa ämnet. Problem med att varva ner uppstår och jag får sedan även svårt att sova. Hjärnan mal på som en torktumlare och där inne studsar förordningar, nödmynt, referenser, anteckningar och allsköns tankar omkring.

Även känslan om jag överhuvudtaget åstadkommit något vettigt under dagen uppstår, likaså en känsla av ofullkomlighet i likhet med den känsla man kan ha inför en inlämningsuppgift i någon grundkurs på universitet som känns olustig. Som tur är brukar en genomgång av anteckningarna dagen efter visa att man faktiskt tog något litet steg framåt.

När man tar dom första spadtagen i ett nytt material kan det dock kännas överväldigande innan en struktur infinner sig. Nu känns det faktiskt som om det finns en struktur nånstans i bakhuvudet som sakta letar sig fram.    Sakta…

Skrivlogg 4

Trots det jag skrev i ett tidigare inlägg lutar det mot att det blir perioden 1700-1721 som kommer att bli föremål för artikeln. Kanske ytterligare något mer begränsat tidsmässigt, vi får se.

De mesta som är skrivet om nödmynten handlar om just de tio olika förordningar som beskrev utgivningen av nödmynten. Mycket av de andra viktiga förordningarna från perioden som även de rörde nödmynten men inte just emissionerna är ofta förbigångna. Skulle vara kul att ta upp dom också för att sätta in i en historisk kontext.

Varför inte även beskriva lite olika varianter och kanske även några godbitar som helt saknas både i Quiding, Modéers och Stiernstedts register.

Skrivlogg 3

Nya tankar kring ämnet har dykt upp. Om det är några myntförordningar som det har skrivits om så är det just de som behandlar nödmynten. Ska jag verkligen skiva om dessa? Har jag något nytt att tillföra?

 

Skrivlogg 2

Förordningar! Så får det bli – jag kommer att skriva om myntförordningar. Det finns alldeles för lite litteratur inom detta område. Dessutom är det ett område jag brinner för. Men jag måste begränsas mig, annars blir det alldeles för stort för det format som är uppsatt.

Som ekonomhistoriker står det nära till hands att välja ett ämne som ligger kärt om hjärtat som till exempel myntcirkulation, utförselförbud eller penningpolitik på makronivå. Allt detta och mer därtill finns naturligtvis inkluderat i förordningsutgivningen, detta kanske inte är de sexigaste av ämnen.

Jag har sneglat lite på det stora nordiska kriget 1700-1721. Förordningarna rörande nödmynten till exempel – det kanske skulle kunna vara något. Ett spännande område med intressanta och viktiga förordningar.

Detalj ur förordning angående nödmyntet Publica Fide, given i Lund den 12:e oktober 1716

Skrivlogg 1

Jag har förärats med den stora hedern att få medverka till Numismatiska klubben i Uppsalas nästa jubileumsskrift. År 1999 kunde klubben med stolthet presentera boken Samlad glädje, som var resultatet av 30-årsjubileet. Nu är det snart dags för 40-årsjubileet. Även till denna högtidsstund kommer klubben att presentera en samling litterära alster från både medlemmar och andra inbjudna, allt sammanbundet i en trevlig jubileumsbok till hösten 2009.

Jag påbörjar denna skrivlogg som ett sätt att ventilera mina egna tankar kring skrivandet och ser även fram emot kommentarer. Men den syftar även till att sätta press på mig själv. Genom att berätta för andra om skrivandet så ökar jag även trycket på mig själv. Jag gör således som flagellanterna och vänder piskan mot min egen rygg (dock med ett annat syfte). I stället för knutar på piskan sitter där små vasst slipade ettöringar från Kristinas tid som skär in i huden och tvingar fram ett disciplinerat arbete…

…känner att detta inlägg börjar spåra ur så jag slutar här.